NOTISER FEBRUARI 2016

HYBRIDGÄSS

Torbjörn Skogedal har tagit nedanstående bild och skriver:

Bilden visar vad som kan förmodas vara en kull hybridgäss mellan grågås och kanadagås. Dock brukar den hybriden ha klart rosa näbb och rosa ben. De här har grönaktiga till nästan rent gula ben samt lite varierande näbbfärg. Dessutom viss variation i övrig teckning.
Bilden är tagen nedanför Bjurums kyrka 2016-02-27.

©Torbjörn Skogedal

Fin Skåneresa (som vanligt)

Elva deltagare var vi denna gång som äntrade minibussarna och for i väg söder ut. Som vanligt åkte våra klubbar tillsammans - för vilken gång i ordningen har vi för länge sedan förlorat räkningen över. Resorna är olika; denna gång startade det med kornsparvarna ner vid Kåseberga på lördag morgon och slutade med en ensam havssula som i sakta mak drog norrut över Hallands Väderö och då hade det hunnit med att bli sen söndag eftermiddag. Våra resor kan delas i två delar. Den ena handlar om en resrutt som går via täta nerslag utmed östkusten där givna inslag är Simrishamn, Äspet vid Åhus samt Tosteberga längst upp mot Blekingekanten.  Det brukar även resultera i en hel del pyssel med trutarna i hamnarna. Inte lätt för oss inlandsskådare! Det lyckades emellertid väl, se artlistan!
Dag två brukar börja i Fyledalen och sedan svepa upp mot Skälderviken i nordväst. Den här andra dagen brukar vi även hålla noga reda på vad det finns för gyllene pärlor för dagen att titta på i Skåneland. Sålunda startade vi dag två hos en hökuggla vid Ilstorp nära Sjöbo. En otrolig lycka, den satt bara där och väntade på oss ett par meter över backen.  Hade det fortfarande handlat om film hade Kodak gjort stora affärer. Vi hade även en stäppörn att titta efter, den har funnits hela vintern vid Gärdslöv nära Skurup. När vi stannade vid Gärdslövs kyrka satt den där på en stolpe precis som  om den väntade på att vi skulle komma och den hade ingen brådska med att ge sig iväg. Jodå, alla kunde se det ultimata kännetecknet på en stäppörn; mungipans länd. Den har den längsta mungipan av alla örnar. Bra att veta!
Tiden gick och vi hade klara önskemål om storkarna vid Flyinge så det blev nästa stopp med en kort mellanlandning vid Vombsjön. Ett femtital storkar fanns på plats vid Flyinge där det inte bara handlar om ädla springare utan även om fåglar av ädlaste märke.
Vi drog ut på den vackra Bjärehalvön till en plats som heter Dagshög. Några hade varit där förut men det är ett ljuvligt vackert naturreservat nere vid havet så dit kan man med fördel återvända många gånger. Här finns emellertid en svartand sedan någon tid, det är en simand och den verkar vilja vänslas med traktens gräsander. Även svartanden fanns på plats till de tillrestas förnöjelse. Att det låg några toppskaravar och dito tobisgrisslor ute på redden gjorde inte besöket sämre. Så var det dags för resans sista stopp ute vi Torekov och som sagt - slutpunkten fick en havssula stå för.

Janne Pettersson och Åke Abrahamsson ledde det hela och Åke skrev.

ARTLISTA:

Knölsvan, Sångsvan, Sädgås, Spetsbergsgås, Bläsgås, Grågås, Kanadagås, Vitkindad gås, Gravand, Bläsand, Snatterand, Kricka, Gräsand, Svartand, Brunand, Vigg, Bergand, Ejder, Alfågel, Sjöorre, Svärta, Knipa, Salskrake, Småskrake, Storskrake, Fasan, Storlom, Smådopping, Skäggdopping, Gråhakedopping, Svarthakedopping, Havssula, Storskarv,Toppskarv, Gråhäger, Vit stork, Röd glada, Havsörn, Blå kärrhök, Ormvråk, Fjällvråk, Kungsörn, Stäppörn, Tornfalk, Sothöna, Större strandpipare, Ljungpipare, Tofsvipa, Skrattmås, Fiskmås, Gråtrut, Kaspisk trut, Medelhavstrut, Havstrut, Tobisgrissla, Tamduva, Ringduva, Hökuggla, Sånglärka, Ängspiplärka, Gärdsmyg, Koltrast, Björktrast, Kungsfågel, Blåmes, Talgoxe, Nötskrika, Skata, Kaja, Råka, Kråka, Korp, Stare, Gråsparv, Pilfink, Bofink, Bergfink, Grönfink, Gråsiska, Domherre, Gulsparv, Kornsparv

Hökugglan vid Ilstorp. Rolf Andersson har tagit den fina bilden.

©Rolf Andersson

Annorlunda besökare på fågelmatningen

För bortåt en vecka sedan upptäckte vi att fåglarna på fågelmatningen har konkurrens. Vi har sett att det finns hål marken under fröautomaten men inte funderat så mycket på det. För några dagar sedan såg vi att det var något brunt som rörde sig bland domherrarna - dessutom ganska stort. Råtta var vår första tanke men sedan såg det inte riktigt likadant ut i formen. Efter ytterligare studium visar det sig att det är fet härlig vattensork som samlar frön och bär ner i ett av deras förråd. Vattensorkar är stora, hanarna kan väga närmare 3,5 hekto. En stadig bit. De kan vara svarta eller bruna och här kallas dom för jordråttor men det skall förstås uttalas på västgötska. En kul pjäs vid fågelmatningen.

//Åke Ab 160208