Sidensvansar
De senaste dagarna har en sidensvansflock mumsat på
aroniabären i buskarna vid kvarteret "Läkaren" i
Falköping. På lördagsmorgonen fanns över 100 ex i området.
Fågeln på bilden nedan låg omtöcknad mitt på gångbanan då jag
promenerade förbi på lördagen vid 10.30-tiden. Vi placerade
den i en buske, på ett lite mer skyddad ställe för att den
skulle få vila i lugn och ro. Den klarade av att hoppa runt
lite och såg ut att ha möjlighet att repa sig.
På söndagsförmiddagen 28/10 hade antalet sidensvansar
ökat till drygt det dubbla och totalt i området fanns då
över 200 ex; det var tomt i busken där vi satte fågeln igår
och förhoppningsvis var sidensvansen på bilden återigen en i
flocken!
/Mari
2007-10-28
Foto: Mari Friberg
Senaste nytt!
Den större turturduvan är tillbaka! Betesvägen 11 med omnejd
var adressen. Detta är den tredje säsongen som påbörjas. Jag
har sagt det förut och jag vidhåller att den återigen har
varit i Norra Kina och häckat och nu har den flyttat
tillbaka till vinterkvarteret på Betesvägen i Falköping, där
det finns mat och skydd och en trogen supporterskara som
vill titta.
/Åke
Är duvan kvar? kolla
Artportalen/Svalan >>
Vi drogo till Öland i vecka 42…
….och det
hade många andra också gjort. Det fanns i stort sett inte en
buske på hela södra Öland som det inte stack ut ett par
stativben bakom. Det var nästan tur att det inte blev något
superdrag för då hade det kört ihop sig alldeles när alla
dessa skulle till på samma fågel. Utgångsläget tidigare i
veckan var ganska dystert när det gällde vädret men det blev
betydligt bättre. Även om det blåste styv nordan och var
svinkallt på lördagen så slapp vi regn och dimma och då
ordnar sig det mesta.
Vi fick ihop etthundratretton arter på två dagar. Det kunde
ha blivit etthundrafjorton om vi hade lyckats plocka ut den
rödhalsade gås som drog förbi mitt framför ögonen på oss i
en flock med vitkindade gäss. Nu gick den till en
Skaraborgare i alla fall eftersom det var välkände Thore
Axelsson som hittade den. Resans fågel med råge blev annars
havsörnen. Jag tror att vi såg fler än tjugofem och just en
havsörn blev själva slutpunkten på resan. Utanför
Beijershamn finns ett riktigt stort stenblock och på detta
tronade en magnifikt vacker gammal havsörn i härligt medljus.
Resans mest betittade var nog de två prärielöpare som höll
hov framför Hans Fiskarstugor. De hade varit där ett tag och
tycktes väldigt vana vid folk. Det måste finnas flera tusen
bilder på dessa fåglar i datorerna….
Sjöfågelsträcket var riktigt bra, i synnerhet på lördagen.
Jag räknade till bortåt etthundrafemtio lommar under några
morgontimmar men det var fler eftersom uppmärksamheten
sviktade under fika och snack. Endast fyra var smålommar,
resten var storlommar men alla gick inte att bestämma.
Mängder av ejdrar och annat passerade långt ut men det
gjorde inget eftersom en strid ström av alfåglar, sjöorrar
och svärtor flög förbi på ett betydligt anständigare håll.
Ett av de stora skådespelen på Södra Öland så här års är de
vitkindade gässen. Lördagen blev den stora gåsadagen med ett
enormt sträck av vitkindade gäss. Det fanns olika bud dagen
efter på hur många de var men det är nog realistiskt att
satsa på fler än etthundra tusen. Denna massuppvisning är så
oerhörd att den vida överglänser allt annat. Att vi kunde ha
en sån tur att träffa rätt på dagen på detta viset. Vilken
upplevelse!
En fångad och uppvisad pärluggla gladde många, själv gladdes
jag mer av den uppvisning som en bredstjärtad labb bjöd på
ut över västrevet. Labbar är häftiga fåglar!
På minussidan då? Tättingarna var det inte överdrivet många
av, det var särskilt ont om det som är ölandsspecialitén i
oktober. Alltså östliga sångare såsom taigasångare,
brunsångare och liknande. En kungsfågelsångare upptäcktes
vid Näsby på söndagseftermiddagen men det är inte mycket om
betänker att hart när varenda buske var finkammad. Inget år
är det andra likt, allt beror på hur oktobervindarna blåser.
Vår klubbresa hade mönstrat nio deltagare som fick ett par
fantasiska fågeldagar på Södra Öland. Det är himla roligt
att skåda fågel tillsammans i ett gốtt gäng. Tänk på det, ni
som inte var med.
Åke Abrahamsson och Kent-Ove Hvass ledde övningen och Åke
skrev.
Foto: Kent-Ove Hwass
Foto: Kent-Ove Hwass
Gåsmassakern - eller vad?
Bilden visar en årsung kanadagås som
hittades i ett vägdike i Skörstorp. Den verkar ha gått av på
mitten och har en snara om halsen och en om foten bestående
av blått ensilagegarn. Hur detta har gått till kan man bara
spekulera i men att plågorna för gåsen har varit avsevärda
är väl ställt utom allt tvivel. Rätteligen bör det följas
upp med en polisanmälan men man kan ana att en sådan inte
skulle leda någon stans.
Hiskeligt i överkant är det i vilket fall som helst.
/Åke
En till synes död rödhake.
Otroligt nog flög den tjugo minuter senare.