NOTISER SEPTEMBER 2006



Tretåspett på Mösseberg - första på 30 år


Foto: Jonas Grahn


Tretåig hackspett är som bekant sällan sedd på Falbygden, men i fredags (22 september) cyklade jag förbi Bergstugan på västra Mösseberg, och upptäckte då en gran med karaktäristiska "hackmärken" från tretåspett. Det år typiskt för den tretåiga hackspetten att göra tätt med hål i barken av halvdöda granar, ofta ända ner till trädets bas. Den här typen av hackmärken ser man oftast i naturskogar i Norrland, tillsammans med de ringformiga serierna av hackmärken som är mer välkända.
Tretåspett är som sagt ovanlig här, och den senaste observationen på Mösseberg ligger så långt tillbaka som 4 januari 1974.
I Skaraborg finns idag mycket få kända par. Tretåspetten är hotad och räknas som "Sårbar" i Sverige, och finns nästan bara kvar i större naturreservat eller skogsområden som skulle platsa som naturreservat. Om den var börsnoterad skulle dess värde rasa i och med att Sveriges nya högerregering tillträder. Dess framtid i Sverige, liksom många andra hotade skogsarters, hänger nämligen på att pengarna till biologisk mångfald behålls eller ökar, inte halveras som alliansen hotat med.

För den som vill titta närmare på spåren står granen på östra sidan av den
lilla sjön några hundra meter norr om Bergstugan (koordinater ca 6453465 1362338, titta t.ex. på
www.gis.lst.se/gisvg/).


Jonas Grahn
 


Årets Hönöresa

Även denna gång fick vi sommarväder på vår Hönöresa. Det gick faktiskt utmärkt att sola på klipporna om man så önskade. Vinden var snarast östlig och fåglarna få. Två händelser gladde dock deltagarna särskilt och räddade faktiskt hela resan. Den ena var de många havssulorna som fiskade i havet utanför. Minst sextiofem räknade vi till vid ett tillfälle. Härligt dekorativa fåglar som man kan titta länge på. Den andra var de två unga toppskarvar som höll till på ett av Bolleskären. Toppskarven är ett relativt nytt tillskott på Bohusskären, den har alltid setts mycket sällsynt vintertid men under senare år verkar den ha blivit lite vanligare och har faktisk till och med häckat utmed Bohuskusten. Det var första gången vi såg den på våra resor och även första gången för de flesta av deltagarna. Mycket trevligt! På hemvägen besökte vi som brukligt är Torsviken. Exkursionen skrapade ihop femtiofyra arter på resan totalt. Vi var fem deltagare från vår förening och från Skövde hade man mönstrat sju resenärer.
Åke Abrahamsson och Per Olof Bengtsson ledde exkursionen. 

/Åke 

Följ med till Öland!

Den 13 till 15 oktober går det en resa till Öland som Kent Ove Hvass och Skövde Fågelklubb arrangerar.
Det är en Ölandsresa i traditionellaste mening med skådning på södra udden, Schäferiängarna och de välkända platserna utmed öst och västsidan. Det blir ingen särskild reseledning från vår förening men annars är allt precis som vanligt. Vandrarhemsboende strax söder om Färjestaden och resa med minibuss. Avgång cirka 16.00 på fredagen.
Vill du hänga på hör du av dej till Åke Abrahamsson telefon 0515-72 604 2 som har fler upplysningar till den intresserade.

 


DAGS IGEN

För någon vecka sedan hade vi ett mycket stort antal glador ute i Mönarp som väckte berättigad uppmärksamhet.
Nu är det dags igen - fast vid Ålleberg den här gången. Uppenbarligen är det samling för avfärd. Dagens siffra är nio samtidigt men det kan ha varit ännu fler för ett par dagar sedan. De tycks ha ett tillhåll mellan Uddagården och stan, alltså Uddagården vid Synnerålsvägen utmed Ålleberg. Där är några träd i en åkerkant som kan vara
övernattningsplats, De är mycket sociala och övernattar gärna flera i samma träd. Ut och titta på dom, vilken dag som helst ger de sig av på sin höstflyttning.

PS: Det verkar som om dom drar mellan Mönarp och Ålleberg. Så som det såg ut på tisdagseftermiddaen verkar det nog snarast vara frågan om nånting mellan tio och tjugo glador i området.

/Åke

 


Falsterboresan – en total succé!

Årets Falsterboresa är förmodligen den bästa som vi gjort inom våra klubbar. Vädret som startade vackert men med fel vind vände sig till det bästa lagom till söndagen - precis som vi hade hoppats. Det skall med en gång sägas att vi inte såg så många fåglar, morgon sträcket på nabben var ganska klent och bestod i stort sett av gulärlor och trädpiplärkor. Någon forsärla och ett par rödstrupiga piplärkor därtill. Inte heller sparvhöksträcket var nått att hurra för om man har varit med om tusensiffror. Nej, det var kvalitén och de solitära fåglarnas uppvisning det handlade om. En ortolansparv skapade berättigad begeistring, några var uppe vid fyren och tittade på en mindre flugsnappare och pilgrimsfalken ute på Måkläppen gladde naturligtvis som alltid.  En ung svarthuvad mås i bassängen mellan Nabben och Måkläppen rörde om ordentligt i skådargrytan. Till slut fick nog de flesta ändå siktet rätt på denna inte alltför lätta måsfågel.

På lördagseftermiddagen åkte vi in till Börringe och Näsbyholm. Många rovfåglar var i luften bland vilka kan nämnas havsörn och åtminstone en brun glada. Det finaste enligt samstämmiga utlåtanden var nog den unga kungsörn som låg och segelflög över våra huvuden vid Näsbyholm. Skön syn.

Redan på lördagen kunde man ana vad söndagen skulle bära i sitt sköte. Ormörn och mindre skrikörn sågs inne i Skåne och blev det bara rätt vindar visste vi att möjligheterna var stora att vi skulle få dem över Ljungen  på söndagen. Vi satt på plats från halv elva men ingen ting hände på ett bra tag. På middagen tog det fart med den mindre skrikörnen i solouppvisning och efter en tid var det dags för ormörnen att visa upp sig för att mot hemfärd avslutas med en brun glada. När ormörnen var som mest frekvent hade vi en fantastisk skruv över oss med minst femtio rovfåglar inblandade. Förutom ormörnen var där också två havsörnar och ett gäng glador bland alla sparvhökar och vråkar. Resans rovfågel blev nog annars bivråken som de allra flesta borde ha lärt sig för livet. Alla vinklar, höjder och de flesta dräkter förekom. Mycket lärorikt.

Vi fick ihop 116 arter utan att leta reda på saknade arter – hur skulle vi ha hunnit med det? Resultatet är för övrigt jättebra som det är. Resan hade lockat fjorton deltagare och var ett samarrangemang mellan Falköpings och Skövdes fågelklubbar. Det finns bara ett sammanfattande ord – en kanonresa ännu en gång. Resan leddes av Åke och Kent Ove.

Se samtliga av Kent-Ove Hvass bilder här  >>

/Åke

Fotnot Det var trots allt lite synd att vi inte fick en kanonavslutning med ett par stäpphökar som setts passera kanalen. Det smet förbi oss på något vis, förmodligen utmed södra stranden. Man kan inte få allt – dessvärre.


Kungsörnen vid Näsbyholm
© Kent-Ove Hvass



Nabben är den naturliga platsen under morgontimmarna
© Kent-Ove Hvass