Detta numera välkända projekt för tornfalkarnas väl har bedrivits på samma sätt 2015 som under tidigare år. Det är liksom tidigare delat i tre självständiga delar och resultatet från varje del framgår av sammanställningen nedan. Ringmärkningen av ungarna är dock gemensam. Delarna benämns Lidköping, Skövde och Falköping. I stora drag kan man notera att ”Lidköping” är ett område som sträcker sig från Kinnekulle över slätten bort emot Grästorp. ”Skövde” är stadens omgivningar och övningsfält samt upp mot Mariestad. ”Falköping” är Falbygden, Tibro, Karlsborg, sedan mot Jönköping, vidare mot Ulricehamn och till Varabygden. Ett mindre antal holkar finns dessutom strax väster om Skara i enskild regi. Resultatet Den ursprungliga och fortfarande använda metoden är att alla holkar skall besökas minst en gång då vi fastställeratt om häckning äger rum samt noterar äggkullens storlek så länge sådana finns. Alla ungar skall som regel ringmärkas vid ett eller flera följande besök.
Falköping – Åke Abrahamsson, Helge Sundén och Peter Lindkvist.
Vi har som framgår ovan således fått lämna ett betydande antal häckningar utan att kunna ringmärka några ungar i dessa eftersom ungarna växte ifrån oss. När många kullar har i stort sett samma ålder hinner vi inte med, detta händer emellanåt. En av våra målsättningar är att konstatera så många fullagda äggkullar som möjligt. Denna målsättning begränsas av att vi inte hinner besöka alla holkar inom ett par tre veckor. Detta år har vi data från 57 äggkullar med sammanlagt 271 ägg. Dessa representerade ett genomsnitt om 4,75 ägg per kull. Nästa mått är ringmärkningstora ungar vilket i de flesta fall innebär att ungarna är mellan 12 och 18 dagar gamla. Av dessa 271 ägg återstod 231 ungar vid märktillfället vilket blir ett genomsnitt om 3,61 ungar per kull. Förlusten är 1,14 ungar per kull. Förluster är normala och kan ha många orsaker. Vi kan se att övergivna häckningar, haverier av okänd anledning men även allmänna förluster ökar över tiden och här finns en tydlig förändring över säsongen. De par som påbörjar sin häckning tidigt har oftast stora kullar med små förluster och ungarna växer fort, man kan anta att detta är falkar som har häckat tidigare och har vanan inne. Det ganska lilla material som vi har visar tydligt att de tidiga häckarna kommer tillbaka betydligt tidigare från övervintringen än de som startar sent. Ett annat mått är medelkull ungar. Här kan man se att det är frågan om en drastisk minskning över tiden. Som framgår av diagrammet minskar medelkullen från drygt 5 i genomsnitt i periodens början till 2,5 vid periodens slut. Materialet är inte vägt på något vis utan redovisas i form av rådata.
Diagrammet visar kort och gott utvecklingen under en säsong som sträcker sig från 20 maj till mitten på juli. Den lodräta axeln visar medelkull vid varje märktillfälle, den vågräta antalet märktillfällen. Lidköping – Alf
Lindblad
På grund av begränsade möjligheter kunde inte alla kullar ringmärkas. Emellertid finns data som visar att 35 kullar innehöll 184 ägg vilket ger ett genomsnitt om 5,25 ägg per kull vilket är högt. Jämför med Falköping nedan som redovisar ett genomsnitt för det området om 4,75 ägg per kull. Genomgående över åren har kullarna varit stora inom Lidköpings område. Man kan få för sig att stora slättbygder och jordbruksområden skulle vara negativa miljöer men data tyder på motsatsen.
Skövde – Jan Blom
Medeltal ungar är 4,55 per kull räknat på samtliga kullar. Medeltal ägg är 4,95. Sexton äggkullar resulterade i 70 ungar vilket blir ett genomsnitt om 4,38 ungar per kull. Förlusten blir 0,57 ungar per kull, jämför nedan. Avslutningsvis kan nämnas att projektet Tornfalk Skaraborg hittills har genererat 12579 ringmärka ungar. Eftersom vi inte har hunnit med alla är det i själva verket betydligt flera som har lämnat holkarna. Åke Abrahamsson
Skara V är en serie holkar som sätts upp på slätten från Vinköl mot väster och nordväst. Vår medlem Sivert Skoglund sätter upp holkarna men ungarna ringmärks av annan märkare. Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas Medelkullen blev 4.5 ungar baserat på ”genomförda” häckningar och ”ringmärkta” ungar.
Tornfalkarna 2010
Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas Vintern 2009 – 2010 blev av ett sällan skådat slag. Termometern snuddade vid trettio minus på sina håll medan snön låg djup, så djup att det knappast var någon tjäle under snön. Inga tornfalkar lyckades övervintra på Falbygden, några försökte men de gav upp och förflyttade sig söderut. Ankomsten blev sen; Helge och jag var riktigt bekymrade över att det var så klent med falkar när de flesta skulle ha anlänt. Några som mådde gott var gnagarna som levde ett intensivt familjeliv under snön där det ju faktiskt var nära plusgrader. Allt eftersom tiden gick fyllde det emellertid på i holkarna och vi kunde konstatera att det såg ut ungefär som vanligt. Gnagartillgången var som sagt extremt god och detta märktes inte minst på ugglorna. Vi har ringmärkt närmare femtio kattuggleungar utan att leta men det verkliga måttet på gnagarnas status var hornugglorna. Fram på sommaren när ungarna gav sig tillkänna pep det faktiskt i det närmaste över allt. Jag har då inte varit ned om något liknande i modern tid. Falkarna tog för sig och förökade sig med den äran vilket tydligt framgår av siffrorna ovan. Vi har aldrig, vad jag komma ihåg, varit uppe i 874 ungar inom hela projektet någon gång tidigare. Ett annat tidigare aldrig hänt är det faktum att vi har haft sex sjukullar. Många år finns inte en enda att redovisa. Tillväxten var också mycket god och vi hade en kraftig koncentration av märkstora ungar redan ett stycke innan midsommar. Allt är dock inte guld. Vi hade endast sex häckningar runt Tibro och Karlsborg mot 17 förra året. Man undra vad detta beror på. Födotillgången var även där mycket god, åtminstone om man mäter på kattugglorna som har haft ett riktigt bra år. Kattugglor och tornfalkar jagar inte på samma sätt och inte riktigt på samma arter så här kan finnas en förklaring. En annan faktor som inte varade riktigt så länge som vi hade hoppats var att det var varmt och torrt från midsommar och nästan en månad framåt. Detta är väldigt bra för ungarna som får en god start i livet. Det är lätt för dem att söka föda och framförallt är det gott om stora insekter som gräshoppor och sländor och inte minst deras larver som är en viktig födobas för de nyss flygga ungarna. Medelkullen blev 4.97 mätt över hela projektet vilket även det speglar vilket enastående år tornfalkarna haft. Förra året, 2009, är motsvarande siffra 4,3 och för 2008 är den 4,1. Antalet genomförda häckningar var dock betydligt större 2008, hela 199 stycken. Medelkullen varierar mellan de olika områdena; Skövde delen redovisar en medelkull om 5,35, för Lidköpings del är motsvarande siffra 4,94 och för Falköpingsdelen slutligen 4,95. Födan bestämmer hor många ungar som kommer på vingarna. Till sist konstaterar vi att vi har ringmärkt 9735 ungar från start inom projektet så här lång. Lever vi och har hälsan passerar vi 10 000 nästa år med råge. Projektet består av Åke Abrahamsson, Helge Sundén, Peter Lindkvist, Jan Blom och Alf Lindblad. Tornfalkarna 2009 Här följer en sammanställning av Tornfalksprojektet 2009.
Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas I
oktober – november 2008 kraschade gnagarna vilket var väntat efter den
oerhörda tillväxten som vi såg under 2007 och 2008. De arter som främst
påverkas är åkersork och ängssork - där den finns. Vattensorken tycks i
mindre grad vara påverkad av svängningar i gnagarpopulationen. Om man jämför
antalet ringmärkta ungar 2008 med 2009 så skiljer det ungefär 200 ungar. Man
kan också beskriva det så att 2008 hade vi sex och sjukullar genomgående
under den för halvan av den period vi ringmärker; i år handlade det i
stället om femkullar till största delen. På flera ställen fanns det falkar i
holkarna men som inte kom att skrida till häckning. Bilden är dock
motsägelsefull. År med få gnagare brukar hornugglorna i stort sett utebli
men flera upplever att det har varit bra med hornugglor vilket också är min
uppfattning. Kattugglorna däremot, har haft det riktigt motigt, i varje fall
så som vi kan avläsa det när vi är runt hos falkarna. Nu skall man komma
ihåg att gnagartillgången varierar från område till område så ett ras
behöver inte innebära att det är alldeles tomt överallt. Och så är det detta
med vattensorkarna eller jordråttor som man säger här på trakten. Jag nämner
detta eftersom man understundom råkar ut för en viss språkförbistring; många
på bygden har för sig att det två olika arter. Vattensorkar tycks inte
variera på samma sätt som de andra, däremot är det troligen så att de är
känsliga för omväxlande perioder med kyla och tö eftersom deras vinterförråd
riskerar att dränkas av plösligt smältvatten. Färgen i våra holkar är
genomgående svart, vilket indikerar att vattensorken är ett byte som har
väldigt stor betydelse för falkarna. Det är frågan om en stor gnagare – en
fullvuxen hane kan väga drygt 300 gram vilken en tornfalkhona klarar av att
bära hem till holken trots att hon väger mindre själv. Hanen däremot kan
fånga ett så stort byte men som regel inte förflytta det. Jag har själv sett
vid några tillfällen hur han avlägsnar huvudet och sedan äter själv innan
han levererar till ungarna. Man brukar anse att smågnagare utgör minst
nittio procent av tornfalkens kost. Resten är fåglar. ödlor, grodor och
framförallt insekter.
Åke Abrahamsson Resultat av
Tornfalksprojektet
2008
Detta år blev ett fantastiskt år för tornfalkarna i Skaraborg. Vi har hela tiden känt att det har varit rikligt med mat och att det har varit åkersorken och inte vattensorkarna som gått bra. Den torra och varma våren och försommaren bidrog också. Väta och kyla är inte bra för några fåglar – inte heller för tornfalkarna. Alf Lindblad i Lidköping har lyckats särskilt väl. Han har ett äggsnitt på 5,45 och ett ungsnitt om 4.78. Men ännu mer enastående är den höga beläggningen. Notera att där är 46 häckningar i 69 holkar. Den gode Alf hamnade i den situationen att nio häckningar inte hanns med att märkas. Vi har samma situation i Falköpingsdelen, ungar blir för stora, växande gröda och långa avstånd gör att en del kullar får släppas. Kent Ove har även han haft ett bra år, där kan väl konstateras att Skövde Skjutfält inte gått lika bra som tidigare, man kan möjligen se ett samband med det faktum att skjutfältet har utnyttjats mer under senare år. Inom Falköpingsdelen har det också gott väldigt bra. Framför allt har vi hängt med i flödet fast vi var oroliga i början att ungarna skulle växa ifrån oss. Vi har aldrig sett en så snabb tillväxt som den vi hade i inledningen i början av juni. Föräldrarna måste bokstavligen ha öst in mat. Hela säsongen präglades hög tillväxt även om det blev mer normalt mot slutet. Tre sjukullar har vi haft – detta har aldrig hänt tidigare. Vi har även ett antal holkar runt Tibro och Karlsborg. Det finns väl bara en sak att säga – nästan allt var bebott. Sedan starten har vi ringmärkt 8226 ungar inom projektet. En helt fantastisk siffra – om vi får säga det själva! Vi har även hållit reda på hur mycket vi kör och finner att det rör sig om 298 mil i år 2008. Eftersom vi har jobbat på att vara rationella tror vi att vi har minskat körandet med en fjärdedel jämfört med tidigare år. Vi har även kattugglor i tornfalksholkarna – i år handlar det om ett tiotal häckningar. Dessa förekommer endast söderut, i Göteve, Grolanda och angränsande socknar. Mer
data om Skövdedelen hittar du på Skövde Fågelklubbs hemsida
>> Efter det oerhörda toppåret 2006 kunde man förvänta dess motsats 2007. Så blev det också för Falbygden med flera områden, medan Lidköpingsdelen har ett genomgående bättre resultat. Falbygdsdelen redovisar 3,8 ungar medan Lidköpingsdelen redovisar 4,1 unge per häckning. Ändå visar kullgenomsnittet 2007 mer än en unge mindre per häckning jämfört med 2006. Man kan även uttrycka det så att vi ringmärkte totalt 561 ungar i år vilket skall jämföras med fler än 800 förra året. (Inga ungar ringmärktes i Lidköping 2006 men ungarna fanns givetvis ändå.) Orsakerna kan vara flera men det är känt att tornfalken varierar med fem till sju år mellan topparna. Gnagarnas variationer torde vara den största orsaken till svängningarna. Vi ser också att den finns stora lokala variationer. Man kan även se att det finns en viss överensstämmelse med variationerna hos det stora kattuggleprojekt som bedrivs i trakterna av Tibro och Karlsborg.
Mer data om Skövdedelen hittar du på Skövde
Fågelklubbs hemsida
>>
Resultat av Tornfalksprojektet
2006
Falköping är Falbygden
Hornborgasjön Ulricehamn – Jönköping - Tidaholm – Karlsborg.
Undertecknad, Helge Sundén samt Peter
Lindkvist svarar för Falköpingsdelen, Rovfågelgruppen inom Skövde
Fågelklubb har hand om Skövde delen och Alf Lindblad sköter Lidköpingsdelen. |
