Holkprojektet Tornfalk Skaraborg - 2015

Detta numera välkända projekt för tornfalkarnas väl har bedrivits på samma sätt 2015 som under tidigare år. Det är liksom tidigare delat i tre självständiga delar och resultatet från varje del framgår av sammanställningen nedan. Ringmärkningen av ungarna är dock gemensam. Delarna benämns Lidköping, Skövde och Falköping. I stora drag kan man notera att ”Lidköping” är ett område som sträcker sig från Kinnekulle över slätten bort emot Grästorp. ”Skövde” är stadens omgivningar och övningsfält samt upp mot Mariestad. ”Falköping” är Falbygden, Tibro, Karlsborg, sedan mot Jönköping, vidare mot Ulricehamn och till Varabygden. Ett mindre antal holkar finns dessutom strax väster om Skara i enskild regi.

Resultatet  

Den ursprungliga och fortfarande använda metoden är att alla holkar skall besökas minst en gång då vi fastställeratt om häckning äger rum samt noterar äggkullens storlek så länge sådana finns. Alla ungar skall som regel ringmärkas vid ett eller flera följande besök. 

Falköping – Åke Abrahamsson, Helge Sundén och Peter Lindkvist. 
 

Antal holkar

Antal påbörjade häckningar

Antal kullar där ungar ringmärkts

Antal ringmärkta ungar

255 

135

103

453

 

Vi har som framgår ovan således fått lämna ett betydande antal häckningar utan att kunna ringmärka några ungar i dessa eftersom ungarna växte ifrån oss. När många kullar har i stort sett samma ålder hinner vi inte med, detta händer emellanåt.

En av våra målsättningar är att konstatera så många fullagda äggkullar som möjligt. Denna målsättning begränsas av att vi inte hinner besöka alla holkar inom ett par tre veckor. Detta år har vi data från 57 äggkullar med sammanlagt 271 ägg. Dessa representerade ett genomsnitt om 4,75 ägg per kull. Nästa mått är ringmärkningstora ungar vilket i de flesta fall innebär att ungarna är mellan 12 och 18 dagar gamla.

 Av dessa 271 ägg återstod 231 ungar vid märktillfället vilket blir ett genomsnitt om 3,61 ungar per kull. Förlusten är 1,14 ungar per kull. Förluster är normala och kan ha många orsaker. Vi kan se att övergivna häckningar, haverier av okänd anledning men även allmänna förluster ökar över tiden och här finns en tydlig förändring över säsongen. De par som påbörjar sin häckning tidigt har oftast stora kullar med små förluster och ungarna växer fort, man kan anta att detta är falkar som har häckat tidigare och har vanan inne. Det ganska lilla material som vi har visar tydligt att de tidiga häckarna kommer tillbaka betydligt tidigare från övervintringen än de som startar sent.

Ett annat mått är medelkull ungar. Här kan man se att det är frågan om en drastisk minskning över tiden. Som framgår av diagrammet minskar medelkullen från drygt 5 i genomsnitt i periodens början till 2,5 vid periodens slut. Materialet är inte vägt på något vis utan redovisas i form av rådata. 


Diagrammet visar kort och gott utvecklingen under en säsong som sträcker sig från 20 maj till mitten på juli. Den lodräta axeln visar medelkull vid varje märktillfälle, den vågräta antalet märktillfällen.

Lidköping – Alf Lindblad 
 

Antal holkar

Antal påbörjade häckningar

Antal kullar där ungar ringmärkts

Antal ringmäkta ungar

60 

35 

11

50

På grund av begränsade möjligheter kunde inte alla kullar ringmärkas. Emellertid finns data som visar att 35 kullar innehöll 184 ägg vilket ger ett genomsnitt om 5,25 ägg per kull vilket är högt. Jämför med Falköping nedan som redovisar ett genomsnitt för det området om 4,75 ägg per kull. Genomgående över åren har kullarna varit stora inom Lidköpings område. Man kan få för sig att stora slättbygder och jordbruksområden skulle vara negativa miljöer men data tyder på motsatsen. 

Skövde – Jan Blom
 

Antal holkar

Antal påbörjade häckningar

Antal kullar där ungar ringmärkts

Antal ringmäkta ungar

70 

21

18

82

 

Medeltal ungar är 4,55 per kull räknat på samtliga kullar. Medeltal ägg är 4,95. Sexton äggkullar resulterade i 70 ungar vilket blir ett genomsnitt om 4,38 ungar per kull. Förlusten blir 0,57 ungar per kull, jämför nedan.

Avslutningsvis kan nämnas att projektet Tornfalk Skaraborg hittills har genererat 12579 ringmärka ungar. Eftersom vi inte har hunnit med alla är det i själva verket betydligt flera som har lämnat holkarna.

Åke Abrahamsson



Tornfalkarna 2011


© Tor Leijgård
 

 

Antal holkar

 Antal häckningar

Genomförda

Ringmärkta ungar

Falköping

257

106

92

413

Lidköping

71

35

23 *

94

Skövde

105

17

10

51

Summa

433

158

125

558

Skara V

15

3

3

12

Skara V är en serie holkar som sätts upp på slätten från Vinköl mot väster och nordväst. Vår medlem Sivert Skoglund sätter upp holkarna men ungarna ringmärks av annan märkare.
* Elva kullar ringmärkes inte p g a brist på möjlighet.

Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas Medelkullen blev 4.5 ungar baserat på ”genomförda” häckningar och ”ringmärkta” ungar.
Detta är det året då vi passerade 10 000 ringmärkta ungar sedan projektet startade. Tanken och målsättningen från början var att det skall vara ett naturvårdsprojekt; Att få tillbaka tornfalkarna i jordbrukslandskapet så som de var när jag som knappt tioåring påbörjade mitt fågelintresse. När vi startade med holkarna i liten skala vid åttiotalets mitt var tornfalkarna helt borta från Falbygden. Nu, många år efter, kan vi med fog säga att tornfalken har tagit tillbaka sin plats i landskapet. Få rovfåglar finns i egentlig mening nära människan, för tornfalken är detta inget problem. De lär sig på kort tid att dela in människorna i två grupper; de som hör till gården eller platsen i någon mening och de andra. Till kategorin de andra hör utan tvekan vi som registrerar och ringmärker, det står fullt klart när vi kommer på besök.
Förra året, 2010, var ett toppår av sällan skådat slag, och vi ringmärkte nästan 900 ungar. Detta var tvärtemot våra beräkningar; egentligen trodde vi att stammen skulle dippa redan detta år efter det mycket goda året 2009. Så blev det inte, det hände i år i stället. Årets resultat blev 558 ringmärkta ungar inom projektet, således drygt 300 färre än året innan. Antal häckningar där ungar ringmärkts blev 125 för 2011 mot 175 året innan. Man får dock ta med i beräkningen att elva kullar inom Lidköpingsdelen inte ringmärktes 2011. 
Tornfalkarna följer gnagarnas svängningar vilket innebär att det är fem till sju år mellan topp och botten. Skillnaden mellan sämsta och bästa gnagarår är dock aldrig så stor som den är längre norrut. Emellertid är det så att tillgången på föda bestämmer allt, således är boplats och biotop helt underordnade. Klen tillgång på gnagare innebär inte endast att färre skrider till häckning, kullstorleken hos dem som ändå gör det minskar, fler överger, och i slutändan kan det få konsekvenser när det gäller ungarnas överlevnad som är kritisk de första veckarna. Brist på gnagare kan för ungarnas del uppvägas av varmt och torrt väder med många stora insekter, till exempel gräshoppor och vårtbitare, medan kyla och regn får motsatt resultat. Tornfalken har därvid en fördel som andra gnagaspecialister såsom jord och hornuggla saknar. De kan bredda sin födobas med insekter, näbbmöss, fåglar och även grodor och ödlor. Dessa byten blir dock aldrig mer än ett kosttillskott. Sorkar – för vår del åker och vattensork – är alltid den viktigaste födan.

Projektet består liksom tidigare av Åke Abrahamsson, Helge Sundén, Peter Lindkvist, Jan Blom, Alf Lindblad samt numera även Sivert Skoglund så som framgår ovan.

/Åke Abrahamsson


Foto: Tor Leijgård


Tornfalkarna 2010


Foto: Helge Sundén
 

 

Antal holkar

 Antal häckningar

Genomförda

Ringmärkta ungar

Falköping

255

126

117

579

Lidköping

72

40

38

188

Skövde

105

20

20

107

Summa

432

186

175

874

Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas

Vintern 2009 – 2010 blev av ett sällan skådat slag. Termometern snuddade vid trettio minus på sina håll medan snön låg djup, så djup att det knappast var någon tjäle under snön. Inga tornfalkar lyckades övervintra på Falbygden, några försökte men de gav upp och förflyttade sig söderut. Ankomsten blev sen; Helge och jag var riktigt bekymrade över att det var så klent med falkar när de flesta skulle ha anlänt. Några som mådde gott var gnagarna som levde ett intensivt familjeliv under snön där det ju faktiskt var nära plusgrader. Allt eftersom tiden gick fyllde det emellertid på i holkarna och vi kunde konstatera att det såg ut ungefär som vanligt. Gnagartillgången var som sagt extremt god och detta märktes inte minst på ugglorna. Vi har ringmärkt närmare femtio kattuggleungar utan att leta men det verkliga måttet på gnagarnas status var hornugglorna. Fram på sommaren när ungarna gav sig tillkänna pep det faktiskt i det närmaste över allt. Jag har då inte varit ned om något liknande i modern tid. Falkarna tog för sig och förökade sig med den äran vilket tydligt framgår av siffrorna ovan. Vi har aldrig, vad jag komma ihåg, varit uppe i 874 ungar inom hela projektet någon gång tidigare. Ett annat tidigare aldrig hänt är det faktum att vi har haft sex sjukullar. Många år finns inte en enda att redovisa. Tillväxten var också mycket god och vi hade en kraftig koncentration av märkstora ungar redan ett stycke innan midsommar. Allt är dock inte guld. Vi hade endast sex häckningar runt Tibro och Karlsborg mot 17 förra året. Man undra vad detta beror på. Födotillgången var även där mycket god, åtminstone om man mäter på kattugglorna som har haft ett riktigt bra år. Kattugglor och tornfalkar jagar inte på samma sätt och inte riktigt på samma arter så här kan finnas en förklaring. En annan faktor som inte varade riktigt så länge som vi hade hoppats var att det var varmt och torrt från midsommar och nästan en månad framåt. Detta är väldigt bra för ungarna som får en god start i livet. Det är lätt för dem att söka föda och framförallt är det gott om stora insekter som gräshoppor och sländor och inte minst deras larver som är en viktig födobas för de nyss flygga ungarna.

Medelkullen blev 4.97 mätt över hela projektet vilket även det speglar vilket enastående år tornfalkarna haft. Förra året, 2009, är motsvarande siffra 4,3 och för 2008 är den 4,1. Antalet genomförda häckningar var dock betydligt större 2008, hela 199 stycken. Medelkullen varierar mellan de olika områdena; Skövde delen redovisar en medelkull om 5,35, för Lidköpings del är motsvarande siffra 4,94 och för Falköpingsdelen slutligen 4,95. Födan bestämmer hor många ungar som kommer på vingarna. Till sist konstaterar vi att vi har ringmärkt 9735 ungar från start inom projektet så här lång. Lever vi och har hälsan passerar vi 10 000 nästa år med råge.

Projektet består av Åke Abrahamsson, Helge Sundén, Peter Lindkvist, Jan Blom och Alf Lindblad.


Tornfalkarna 2009

Här följer en sammanställning av Tornfalksprojektet 2009.

 

Antal holkar

 Antal häckningar

Genomförda

Ringmärkta ungar

Falköping

253

105

87

382

Lidköping

71

46

42

172

Skövde

105

23

18

81

Summa

429

174

147

635

Antal häckningar avser det totala antalet häckningar med kriteriet fullagd kull. Genomförda häckningar är det antalet häckningar där ungar har ringmärkas

I oktober – november 2008 kraschade gnagarna vilket var väntat efter den oerhörda tillväxten som vi såg under 2007 och 2008. De arter som främst påverkas är åkersork och ängssork - där den finns. Vattensorken tycks i mindre grad vara påverkad av svängningar i gnagarpopulationen. Om man jämför antalet ringmärkta ungar 2008 med 2009 så skiljer det ungefär 200 ungar. Man kan också beskriva det så att 2008 hade vi sex och sjukullar genomgående under den för halvan av den period vi ringmärker; i år handlade det i stället om femkullar till största delen. På flera ställen fanns det falkar i holkarna men som inte kom att skrida till häckning. Bilden är dock motsägelsefull. År med få gnagare brukar hornugglorna i stort sett utebli men flera upplever att det har varit bra med hornugglor vilket också är min uppfattning. Kattugglorna däremot, har haft det riktigt motigt, i varje fall så som vi kan avläsa det när vi är runt hos falkarna. Nu skall man komma ihåg att gnagartillgången varierar från område till område så ett ras behöver inte innebära att det är alldeles tomt överallt. Och så är det detta med vattensorkarna eller jordråttor som man säger här på trakten. Jag nämner detta eftersom man understundom råkar ut för en viss språkförbistring; många på bygden har för sig att det två olika arter. Vattensorkar tycks inte variera på samma sätt som de andra, däremot är det troligen så att de är känsliga för omväxlande perioder med kyla och tö eftersom deras vinterförråd riskerar att dränkas av plösligt smältvatten. Färgen i våra holkar är genomgående svart, vilket indikerar att vattensorken är ett byte som har väldigt stor betydelse för falkarna. Det är frågan om en stor gnagare – en fullvuxen hane kan väga drygt 300 gram vilken en tornfalkhona klarar av att bära hem till holken trots att hon väger mindre själv. Hanen däremot kan fånga ett så stort byte men som regel inte förflytta det. Jag har själv sett vid några tillfällen hur han avlägsnar huvudet och sedan äter själv innan han levererar till ungarna. Man brukar anse att smågnagare utgör minst nittio procent av tornfalkens kost. Resten är fåglar. ödlor, grodor och framförallt insekter.
Det är ett känt faktum att de som startar sin häckning tidigt är också de som lyckats bäst. De har de största kullarna, får flest ungar på vingarna och deras ungar växer snabbast.  Detta förklaras med att de som startar tidigt är äldre fåglar, kanske rentav i etablerade par medan de sena häckarna till stor del är fjoråringar som flyttat långt, blivit könsmogna sent samt saknar erfarenhet av den process som föregår äggläggningen.
Hur detta kan se ut i siffror kan visas genom att dela ringmärkningsperioden i två halvor. Genomsnittskullen blir för den första halvan 4,9 medan den andra halvan har en genomsnittskull om 3,9 ungar. Således en hel unges skillnad.
Beräkningen avser Falköpingsdelen av projektet där vi ringmärker huvuddelen av ungarna vid femton dagars ålder. Om man även relaterar detta till äggkullens storlek blir skillnaden ännu tydligare. Jag kommer att återkomma till detta med jämförelser över tiden samt med geografiska skillnader samt även jämförelser mellan åren.
Organisation och områden se 2006!

Åke Abrahamsson
2009-08-24


Resultat av Tornfalksprojektet 2008
 

 

Antal holkar

 Antal häckningar

Genomförda

Ringmärkta ungar

Falköping

253

134

131

542

Lidköping

69

46

46

177

Skövde

105

23

22

110

Summa

427

203

199

829

Detta år blev ett fantastiskt år för tornfalkarna i Skaraborg. Vi har hela tiden känt att det har varit rikligt med mat och att det har varit åkersorken och inte vattensorkarna som gått bra. Den torra och varma våren och försommaren bidrog också. Väta och kyla är inte bra för några fåglar – inte heller för tornfalkarna. Alf Lindblad i Lidköping har lyckats särskilt väl. Han har ett äggsnitt på 5,45 och ett ungsnitt om 4.78. Men ännu mer enastående är den höga beläggningen. Notera att där är 46 häckningar i 69 holkar. Den gode Alf hamnade i den situationen att nio häckningar inte hanns med att märkas. Vi har samma situation i Falköpingsdelen, ungar blir för stora, växande gröda och långa avstånd gör att en del kullar får släppas. Kent Ove har även han haft ett bra år, där kan väl konstateras att Skövde Skjutfält inte gått lika bra som tidigare, man kan möjligen se ett samband med det faktum att skjutfältet har utnyttjats mer under senare år. Inom Falköpingsdelen har det också gott väldigt bra. Framför allt har vi hängt med i flödet fast vi var oroliga i början att ungarna skulle växa ifrån oss. Vi har aldrig sett en så snabb tillväxt som den vi hade i inledningen i början av juni. Föräldrarna måste bokstavligen ha öst in mat. Hela säsongen präglades hög tillväxt även om det blev mer normalt mot slutet. Tre sjukullar har vi haft – detta har aldrig hänt tidigare. Vi har även ett antal holkar runt Tibro och Karlsborg. Det finns väl bara en sak att säga – nästan allt var bebott. Sedan starten har vi ringmärkt 8226 ungar inom projektet. En helt fantastisk siffra – om vi får säga det själva! Vi har även hållit reda på hur mycket vi kör och finner att det rör sig om 298 mil i år 2008. Eftersom vi har jobbat på att vara rationella tror vi att vi har minskat körandet med en fjärdedel jämfört med tidigare år. Vi har även kattugglor i tornfalksholkarna – i år handlar det om ett tiotal häckningar. Dessa förekommer endast söderut, i Göteve, Grolanda och angränsande socknar.

Mer data om Skövdedelen hittar du på Skövde Fågelklubbs hemsida >>
Organisation och områden lika med 2006, se nedan.

Åke Abrahamsson


Tornfalksåret 2007

Efter det oerhörda toppåret 2006 kunde man förvänta dess motsats 2007. Så blev det också för Falbygden med flera områden, medan Lidköpingsdelen har ett genomgående bättre resultat. Falbygdsdelen redovisar 3,8 ungar medan Lidköpingsdelen redovisar 4,1 unge per häckning. Ändå visar kullgenomsnittet 2007 mer än en unge mindre per häckning jämfört med 2006. Man kan även uttrycka det så att vi ringmärkte totalt 561 ungar i år vilket skall jämföras med fler än 800 förra året. (Inga ungar ringmärktes i Lidköping 2006 men ungarna fanns givetvis ändå.) Orsakerna kan vara flera men det är känt att tornfalken varierar med fem till sju år mellan topparna. Gnagarnas variationer torde vara den största orsaken till svängningarna. Vi ser också att den finns stora lokala variationer. Man kan även se att det finns en viss överensstämmelse med variationerna hos det stora kattuggleprojekt som bedrivs i trakterna av Tibro och Karlsborg.

  Antal holkar  Antal häckningar Genomförda Ringmärkta ungar
Falköping 248 101 89 333
Lidköping 69 38 36 157
Skövde 100 24 22 71
Summa 417 163 147 561

Mer data om Skövdedelen hittar du på Skövde Fågelklubbs hemsida >>
Organisation och områden lika med 2006, se nedan.


Åke Abrahamsson


Resultat av Tornfalksprojektet 2006
 
  Antal holkar  Antal häckningar Genomförda Ringmärkta ungar
Falköping 217 121 111 554
Lidköping 68 35 35 0
Skövde 100 22 19 98
Summa 385 178 165 652

Falköping är Falbygden Hornborgasjön Ulricehamn – Jönköping  - Tidaholm – Karlsborg.
Skövde är Skövde med omnejd samt sjön Östen mot Mariestad.
Lidköping är från Kinnekulle mot Skara samt västerut över Slätten.

Undertecknad, Helge Sundén samt Peter Lindkvist svarar för Falköpingsdelen, Rovfågelgruppen inom Skövde Fågelklubb har hand om Skövde delen och Alf Lindblad  sköter Lidköpingsdelen.

Åke Abrahamsson