|
Det mest
uppseendeväckande beteendet hos tranan och den som
allmänheten förknippar med tranan torde vara trandansen.
Trandansen utföres antingen av den ena eller båda makarna i
ett par eller i mindre grupper av ungfåglar eller
vårrastande tranflockar.
Utförandet är mycket varierat och improviserat. Dansen
börjar ofta med en serie bugande rörelser. Fågeln höjer och
sänker hastigt framkroppen, antingen på stället eller under
hastig gång. Detta kombineras med att den snurrar runt och
gör luftsprång, hela tiden med utbredda vingar. Ibland tar
den grästuvor eller annan gripbart och kastar upp det i
luften. Ofta avslutas dansen med att paret gemensamt tar en
kortare flykt, särskilt om endast en av makarna har deltagit
i dansen.
Vid t.ex. Hornborgasjön kan dansen vid enstaka tillfällen
under våren spridas som ringar på vattnet hos de tusentals
rastande tranorna. Nästan utan undantag dansar de, samtidigt
som hela massan av fåglar rör sig sakta i en gemensam
riktning, förmodligen i riktning från det som har utlöst
dansen. Uppträdandet kan kanske bäst definieras som en s.k.
”överslagshandling.” Detta sker också ofta strax innan
tranorna skall flyga till nattplats under kvällen.
Dansen kan enklast förklaras med att den bidrager till
parbildningen och att den har en parsammanhållande funktion.
Parbildningen, att skilja från parningen, påbörjas med stor
sannolikhet redan i flockarna av ej häckningsmogna fåglar.
Vid omkring fyra års ålder räknar man med att tranan kan
genomföra häckning och dessförinnan skall således hanen och
honan i paret ha träffats, lärt känna varandra och bland
annat genom dansen ha knutits samman.
Clas Hermansson |